Resan som började med ett slut

Ibland stöter man på ungdomsböcker som likaväl kan klassas som vuxenböcker. Jag vet egentligen inte varför vissa böcker får en ungdomsstämpel medan annan liknande litteratur anses lämpa sig bäst för vuxna. Språk och innehåll behöver inte skilja sig mellan vuxen- och ungdomsböcker så jag antar att det helt enkelt är godtyckligt emellanåt vilket signum en bok får på ryggen. Ungdomsboken "Resan som började med ett slut" av Zulmir Becevic kan (och bör) läsas av både ungdomar och vuxna. Räds inte ni där ute som känner er vuxna och inte vill komma i beröring med "sådan där pubertal ungdomslitt." Ni kan visa er ute med Becevics bok i nypan utan att skämmas, jag lovar.

"Resan som började med ett slut" handlar om Nino och hans familj som tvingas fly från Bosnien och kriget på Balkan och som hamnar i Sverige. Själva flykten beskrivs endast flyktigt (Göteborgsk lustighet), det är kring det nya livet i det nya landet som bokens handling kretsar.

Att vänja sig vid ett helt nytt land och sin nya tillvaro där kan inte vara lätt. Särskilt inte då man som invandrare ofta ser sig själv och betraktas av folk i omgivningen som en andra klassens medborgare. Nino hittar dock ganska snabbt någon form av trygghet i Sverige. Han får nära kompisar på flyktingförläggningen och börjar i skolan för att lära sig svenska. Men att se Sverige som sitt nya hemland har han svårt att göra. Han umgås ju till en början enbart med invandrare. De infödda svenskarna och deras liv är på lika långt avstånd från honom nu som de var då han bodde i Bosnien. Ninos föräldrar har också svårt för att känna sig hemma i det nya landet. De tappar bort sig själv alldeles och vet inte vilka de ska vara i sina nya liv. Värst är det för Ninos pappa. Den trygga familjefadern som han var i Bosnien kan han ju knappast fortsätta att vara i ett land, där han inte vet hur någonting fungerar. Han får allt sämre självförtroende och börjar dricka mer och mer.

Oj, det låter visst som Becevic är en riktig dysterkvist nu va!? Det tror jag inte att han är! Hans bok är faktiskt väldigt hoppfull, och innehåller mycket humor. Nino och hans familj mår miserabelt emellanåt men det känns aldrig helt hopplöst för dem. Sedan innehåller ju boken en liten kärlekshistoria också och det livar ju alltid upp. Det här är en bok som ni alla ska läsa! Jag ska dra mitt strå till stacken för att öka läsandet av denna bok på tre sätt.

1. Genom att blogga om den och ge den idel ros och inget ris (CHECK)
   
2. Genom att försöka få Becevic att komma och prata lite på högstadieskolan där jag jobbar.
   
3. Genom att vrida om näsan på var och en av mina vänner som inte följer mitt råd och läser detta guldkorn.